Musik och träning

Har ju avslutat min karriär som tränare men ska om ett par veckor hålla i en kurs för nya tränare. I vår lätt omoderna klubbokal blir det till att ladda upp med blädderblock och stenciler. På ett styrelsemöte nyligen snackade vi om att tjacka en projektor för att göra det lite attraktivare att besöka lokalen även när inte träning står på programmet. En tränarkurs via power-point är snart möjlig?

Kör nu Blackfoot i bilen. Grym sydstatsrock. Har inte lärt mig låtarna än men känner såklart igen Uriahs "Easy living" och Frees, tror jag, Wishing Well.

Den egna träningen rullar på. I alla fall styrketräningen. Svårt att komma upp på forna nivåer. Sonen Jens, 14 år, rehabbar sitt knä och är med mig alltsomoftast nuförtiden. Jag gör femmor på 90 i bänk men har som sagt svårt att komma vidare. Perset i chins är 15.

Har lite taskigt med pengar just nu men är sugen på ett gammalt tyskt band som heter Epitaph. Tror inte att de hypade Local Natives och girls håller måttet i längden. 

Psychotic Youth

Göteborgsbaserat -90talsgrupp. Tror att sångare, gitarrist och låtskrivare har rötterna i Kramfors. Han heter Jörgen Westman och satsar sedan några år tillbaka på rockabilly, men före det var det surfpop/punk eller rentav powerpop som var i centrum. Jag har deras första LP. Den gillade jag inte. 
1989 dök "Some Fun" upp. En platta full med korta stänkare i ett furiöst tempo. Vassa körer. Låten "More Fun" lyssnar jag på just nu fast i original. Min gode arbetskollega Roger har ordnat över gruppen Radio Birdman som jag aldrig hört förut. Den plattan sammanfattar en karriär mellan 1974-1978. Jag upptäcker denna grupp nu. Fantastiskt!
Den huvudsaklige kompositören heter Dennis Tek.
Näväl, 1992 släpper P.Youth "Be in the sun". Känns lite mer producerad med en knäckande inledning med "Heart on hold" och "Nice Girls". Avslutas med den närmast ultimata sommarsymfonin med Beach Boys ordentligt uppgraderade. Låten: "It wont be long before we see the sun shine".
Sedan kommer "Juice" med bl.a. "MTV", "Hot-wire my heart och Plimsoulsklassikern "How long will it take". Ytterligare lite vassare proddat vilket jag som bekant gillar.
Nästa platta heter helt enkelt "Pop" vilket är en bra beskrivning. Täcker Anekas "Japanese Boy" och Jackie Del Shannons "When you walk in the room". De sex egna originalen på denna mini-cd är alla kanon.
Sedan har jag för mig att det var tyst ett tag innan "Stereo" släpptes 1998. Kanske inte lika låtstark men titellåten funkar fint liksom en bra tagning ac Cheap Tricks "Surrender".

RSS 2.0