Första inlägget
Hej!
Dags att starta blogg! Varför? Jag tycker det är kul att skriva och givetvis är jag också inspirerad av min 16-åriga dotter. Själv är jag 49 år om fem dagar. i morgon börjar jobbet (skola). Kommer säkert återvända till det området vad det lider. Jag gillar musik och sport och det kommer jag också att skriva om. Jag börjar nu:
Fick inte så många julklappar vilket har varit ganska väntat under säkert 25 års tid. För att åtminstone få en la jag till en DVD på min nästan månatliga Ginza-beställning. En DVD med Ian Hunter från 2005. Endast 99 spänn. Några dagar efter gåvotillfället drog jag igång den. Många hits från både Mott the Hoople och från den tidiga solokarriären framfördes med gott resultat. "Roll away the Stone" har förvisso låtit bättre men avslutningen med "All the way from Memphis" rockade hårt. Som gästgitarrist under denna låt gled Brian May in. Vilket ljud han har i guran! Enligt en semivän till mig har Brian alltid alla reglage på max.
Nåväl. Stunden med Hunter fick mig att några dagar senare spela igenom annat med Hunter och Hoople. Bl.a körde jag "The Golden Age of Rock´n Roll" med Hoople, Wilmer X och Gyllene Tider (Gyllene tider för rock´n roll). Den sistnämnda låten hämtad från bonus-EP:n som följde med "Moderna Tider" 1981. Bäst är nog den ommixade versionen av en livetagning med Hoople. Till slut förde "resan" mig till "Mott the Hoople Live" från 1974. Den har jag inte lyssnat på sen, ja, säkert 30 år. Det märkliga var att jag kom ihåg vart enda ord av mellansnacket. Bl.a det långa pratet under "Angeline". Han pratar om "slags" vilket jag fortfarande inte fattar. Överhuvudtaget är jag ingen låttextkille. Därför saknar jag både Dylan och Lundell i samlingen. "Mott the Hoople" kategoriseras oftast som ett s.k glamband. Alltså "Sweet", "T-rex" och en viss Bowieperiod. Bowie skrev också "Motts" genombrottslåt "All the young Dudes". Jag tycker nog att Mott/Hunter var bredare än så. Hunter är för övrigt en stor Dylanvän men blandar det med finurlig pop och kraftrock. Kul att återupptäcka en gammal idol men också en påminnelse om tid och hur vissa saker påverkar en. Av 2008års skivor är det väl endast "Alkaline Trio" och kanske "The scarecrow" med Avantsia-projektet som sätts på 2030.
Nu är detta inte en nostalgiblogg men gamla plattor förtjänas att tas på allvar.
Till nästa gång kommer det nog att handla om förberedelserna inför den 31:a sittningen med "Congressen". Ett gäng män som en gång om året samlas för att umgås tillsammans. Start i december 1978.
Dags att starta blogg! Varför? Jag tycker det är kul att skriva och givetvis är jag också inspirerad av min 16-åriga dotter. Själv är jag 49 år om fem dagar. i morgon börjar jobbet (skola). Kommer säkert återvända till det området vad det lider. Jag gillar musik och sport och det kommer jag också att skriva om. Jag börjar nu:
Fick inte så många julklappar vilket har varit ganska väntat under säkert 25 års tid. För att åtminstone få en la jag till en DVD på min nästan månatliga Ginza-beställning. En DVD med Ian Hunter från 2005. Endast 99 spänn. Några dagar efter gåvotillfället drog jag igång den. Många hits från både Mott the Hoople och från den tidiga solokarriären framfördes med gott resultat. "Roll away the Stone" har förvisso låtit bättre men avslutningen med "All the way from Memphis" rockade hårt. Som gästgitarrist under denna låt gled Brian May in. Vilket ljud han har i guran! Enligt en semivän till mig har Brian alltid alla reglage på max.
Nåväl. Stunden med Hunter fick mig att några dagar senare spela igenom annat med Hunter och Hoople. Bl.a körde jag "The Golden Age of Rock´n Roll" med Hoople, Wilmer X och Gyllene Tider (Gyllene tider för rock´n roll). Den sistnämnda låten hämtad från bonus-EP:n som följde med "Moderna Tider" 1981. Bäst är nog den ommixade versionen av en livetagning med Hoople. Till slut förde "resan" mig till "Mott the Hoople Live" från 1974. Den har jag inte lyssnat på sen, ja, säkert 30 år. Det märkliga var att jag kom ihåg vart enda ord av mellansnacket. Bl.a det långa pratet under "Angeline". Han pratar om "slags" vilket jag fortfarande inte fattar. Överhuvudtaget är jag ingen låttextkille. Därför saknar jag både Dylan och Lundell i samlingen. "Mott the Hoople" kategoriseras oftast som ett s.k glamband. Alltså "Sweet", "T-rex" och en viss Bowieperiod. Bowie skrev också "Motts" genombrottslåt "All the young Dudes". Jag tycker nog att Mott/Hunter var bredare än så. Hunter är för övrigt en stor Dylanvän men blandar det med finurlig pop och kraftrock. Kul att återupptäcka en gammal idol men också en påminnelse om tid och hur vissa saker påverkar en. Av 2008års skivor är det väl endast "Alkaline Trio" och kanske "The scarecrow" med Avantsia-projektet som sätts på 2030.
Nu är detta inte en nostalgiblogg men gamla plattor förtjänas att tas på allvar.
Till nästa gång kommer det nog att handla om förberedelserna inför den 31:a sittningen med "Congressen". Ett gäng män som en gång om året samlas för att umgås tillsammans. Start i december 1978.
Kommentarer
Trackback
